09 juli 2009

*** ????***

Virrpanna som man e så har det visat sej att jag har missuppfattat min beställning vad det gäller min nya cykel... Tyckte ju att den såg lite rolig ut med sina små hjul. Kan ju säga att det tog inte lång stund förrän jag bestämde mej för att lämna tillbaka den, om det nu går??? De skulle höra av sej i morgon. Men för säkerhets skull har jag redan lagt ut den på blocket om någon e intresserad, givetvis till reducerat pris.... Att det ALLTID ska bli fel när jag gör nåt :(... Har ju länge funderat över om även jag har ADHD å har varit iväg på två bedömningsamtal inför ev utredning.
Så i slutet av Augusti ska jag få besked, å jag hoppas verkligen dom förstår hur viktigt det är för mej att få göra detta, vilken hjälp jag skulle kunna få.
Nu finns det säkert en hel del där ute som tänker å funderar över på vad mina beskymmer är, då de kanske inte är så tydliga utåt sett. Att jobba för mej är min räddning då min vardag oftast ger mej ett kaos inombords vilket resulterar i att jag blir väldigt arg å nedstämd, vilket olyckligtvis går ut över dom jag ÄLSKAR mest...min familj. Sen har jag fruktansvärt svårt för att sova, min hjärna sover aldrig å det känns som den jobbar allra mest när jag ska försöka sova. Det har gått så långt att jag har fullkomligt tappat förmågan av att kunna vara helt avslappnad vilket har fått en konsekvens av ständigt nackstelhet och ont i axlar. Har skaffat mej en bettskena för att jag biter ihop så på natten å har även försökt att gå på massage. Men massagen gick bara inte pga att jag inte kunde slappna av. Vissa dagar är bättre än andra å jag styrs hela tiden av impulser, därav alla missförstånd å misstag som då blir, tyvärr.
Har även tappat mycket av den sociala biten då jag känner att jag inte har ork att hålla fokus å intresse uppe. Klart att sömnen å att ha tre barn påverkar men jag har ALLTID känt att jag inte är som andra å därför måste jag ta tag i detta nu INNAN jag hamnar i en depression.

Så om någon tycker att jag inte är som jag brukar, att jag uppfattas lite frånvarande å ointresserad, ta inte åt er!
Jag har ALLTID varit mycket medveten om mina fel å brister men har inte vetat hur jag ska hantera dom, så när Linus fick sin ADHD diagnos för snart två årsedan så kände jag mej manad att söka hjälp.Har ju alltid sagt att jag känner igen mej så i Linus. Men inte förrän nu har jag orkat ta tag i det å det känns väldigt bra. Så nu väntar jag med spänning å framför allt hopp på att jag ska få göra denna utredning så att jag kan få lite perspektiv över mitt liv å framför allt en förståelse till mitt ibland omogna å egoistiska beteende. Även få förståelse å upprättelse för hur jag har betett mej som barn, i skolan framför allt. Men det är icke att förglömma att jag som barn även haft det väldigt jobbigt hemma med mycket alkohol å droger inblandade. Något som ständigt gör sej påmint med tanke på att jag idag inte har någon kontakt med varken min mamma eller pappa. Jag mår inte dåligt av att inte ha någon kontakt med dom snarare tvärtom. Men det finns en saknad av att HA en mamma å pappa, men inte just dom.... Detta är bara ett "litet" utdrag om en trasig barndom, oförmågan att känna sej nöjd och ovetskapen om varför jag är som jag är....
Så ta hand om er och var rädd om dom ni älskar.

KRAM

18 kommentarer:

mia sa...

hej på dig
vill bara säga att du inte är ensam. Har också haft en jobbig barndom och det är först nu när man har egen familj som man kan släppa det andra lite grann. Min Anders säger alltid att jag ska få allt det som jag inte fick som liten och han gör ett storartat jobb. Jag vet iallafall hur jag INTE ska var mot mina barn. Det är väl en erfarenhet det också?
Hoppas att allt löser sig till slut.
Kram mia

Anonym sa...

Älskade kära Marika, nu kom det en liten tår, du är alldeles som en liten Marika skall vara, härligt glad och spontan, lite vimsig och yr hoppetossa det är ju det vi tycker så mycket om.
KRAM Britt

Tror det är dags att du tar dej en tur upp på Dal, så river vi lite lakan och virkar en rund matta, det är en lisa för själen att sitta och lyssa på granars sus och virka mattor, tro mej, jag har prövat.

~~*Pennyshouse*~~ sa...

Hej kära vän!

säger som föregående....en å annan tår rinner från mina kinder oxå.I och med att jag har en son som har ADHD såå förstår jag ju mer än väl hur du mår.Men vilken tur att du har tagit tag i det hela.hoppas de kan komma på hur det ligger till.Inte för att det är roligt att inte vara "normal" eller vad man ska säga.Missförstå mig rätt å det vet jag att du gör.måste ju vara bättre & veta än att gå i ovisshet.För då kan man ju hantera allt utefter det.Och dina nära & kära kan förstå bättre varför du beter dej som du gör.
ja jag känner ju dej inte *IRL* men skulle mer än gärna göra det.men jag förstår ju att allt tar tid att ha 3 barn & jag 5 snart 6 tar ju all ens tid.Hoppas verkligen vi kan få till en fika snart.
Har alltid tyckt att du har varit en mysig Marika! har ju sett dej ofta i gatorna i G-torp *LER*

världens alla kramar till dej!
♥ nilla

Carl sa...

Starkt att du är så öppen om dina högst privata problem, väldigt bra skrivet och väldigt gripande.

parantes: När jag läser om symptomen du beskriver så får jag misstankar om att jag kanske har nån sorts omvänd ADHD, finns det? ;)
/Carl

~~♥ Mamma Millan ♥~~ sa...

Hejsan svejsan!!!

Ville bara kika in..hita hit fr Nilla
Trevlig helg i regnet!!
Kramisar Millisss♥

Jenny sa...

Hejsn gumman!
Vi alla älskar dig precis som du är, hoppas du vet det :)
Och du, ha inte dåligt samvete för att du inte hinner vara social. Med egen erfarenhet av familj med endast två barn så har man fullt upp hela tiden. Och då är det där pusslet med familj och vänner väldigt svårt att få ihop (rätt ofta för mig iaf). Jag mår oxå dåligt i perioder och då känner man sig ännu mer osocial just för att det är vännerna som då får en att må bättre :) Hoppas vi får ihop en dag i sommar så vi kan må lite bättre tillsammans :) Kram på dig vännen!

bondkök sa...

Hej Marika!
Va modiht av dig att gå ut med så högst privata saker.
Hoppas du får gå igenom en utredning nu när du kommit så långt.
Många sommarkramar Åsa Welander

Anonym sa...

Du har tagit stora steg i ditt liv under den tiden jag känt dig. För mig duger du bra som du är, i allt.
Kram

Mia sa...

hej på dig i regnet!!
vet att jag önskade regn men detta är ju löjligt!!
Du är mer än välkommen hit och plocka jordgubbar. Jag tycker att jag har lagt ut lite fina vinkar om det men du är den enda som har nappat på mina förslag =)
Hör av dig när du har tid.
du undrade vart jag jobbade och det ska jag berätta för dig. Är på SAAB. men jobbar som tur är inte under SAAB. Men jag städar i deras lokaler kan man säga. Jag jobbar ständig natt och har titel som processrengörare (industristädare med andra ord)finns absolut inget fancy med det jobbet med det är lätt och bra betalt. HAr aldrig gjort något annat så jag har inget att jämnföra med.
Har läste alla fina kommentarer du fått och jag tycker inte att du behöver oroa dig. Alla tycker om dig jätte mycket! Men var den du är och känner du inte för att göra något, så gör inte det. Ibland måste man sätta sig själv i första hand. Även fast man har barn. (Ännu en nyttig erfarenhet)HUr ska barnen kunna vara glada om mamma inte orkar vara glad.
Ps. Använder mig förresten av Bloglovin.se det funkar perfekt för dom bloggar jag prenumenerar på.
kram på dig

Mia sa...

hej igen!!
tror du jag kan hitta en saftmaja på loppis? har du sett något sådant någon gång?
Kram mia

Anonym sa...

Hej vännen!
Har äntligen hittat hit, annars följer jag dej mest på fb. Du är en jättego´person som jag inte känt så länge men som gjort stort härligt intryck på mej. Jag sänder kramar i mängd till dej o följer fortsättningen. Här är down-period nu för mej både fysiskt o psykiskt. Det följs ju gärna åt.
Kram!I.M.

Syster sa...

Du är iaf världens bästa syster och jag tycker inte du behöver ändra dej ett dugg. Jag älskar dej precis som du är <3 Alla kan inte vara på topp alltid! Kram

hemma hos lilla mej sa...

satt och kikade runt i denna underbara bloggvärld.Har börjat följa din blogg hoppas att det inte gör något.....Ha en mysig kväll kramizar ~~~~RITA~~~~.

svärmor sa...

Anonym, inlägg 8 det var jag det
kram

Anonym sa...

Jag känner ju till allt o lite till av det du skriver om o jag håller med några andra: mycket modigt av dig att skriva det på bloggen. Älskar dig min vän, det vet du/ kram Ylva <3

Anonym sa...

För mig är du alltid världens goaste och underbaraste Marika. Det finns ingen där ute som jag ser upp till så som jag ser upp till dig...du sitter på min pedistal, söt som en lite snöflinga. När du orkar så ses vi igen. Puss å kram min bästa lilla vita vän/ din lilla bruna vän;)

Anonym sa...

Att läsa bloggar är ju inte min grej som du vet, att kommentera dem är definitivt inte nåt jag brukar göra. Men nu gör jag det iaf!

Du är bra som du är! Tänk på det!
Jag tycker du är klok och att du kämpar på så in i norden! Tycker om dej! Ha en toppen sommar!
Kram Pernilla, (små små steg U know)

Alex sa...

Very much alike.. Du kommer ihåg vad vi prata om ;)